Varför “FRA-lagen” är en riktigt usel idé:

June 23rd, 2008

Ok, det jag tänker skriva nu är säkert inte unikt på något vis… men det är iallafall mina egna spontana funderingar i frågan, med högst marginella influenser ifrån andra håll (eftersom jag inte orkat harva runt på forum och bloggar i någon större omfattning…)

Here we go:

“FRA-lagen” är en riktigt riktigt usel idé, eftersom den absoluta majoriteten av de individer man säger sig vilja komma åt (terrorister och andra oönskade element) lär använda kryptering. De som inte gjort det hittills lär ju börja nu… (Hela världen vet ju om och förundras över vad de dumma svenskarna hittat på nu.) …Och de som inte krypterar lär använda eget kodspråk (“PS. Ta med ett par sexpack öl till jobbet i Stockholm, ok?”) vilket gör att hela övervakningsidén blir ett slag i luften mot de presumtiva målen.

Man lägger alltså en massa tid och pengar på att bygga upp ett system som inte kommer att kunna användas till det det är avsett för.

Så jävla dumma kan de väl inte vara? Några stycken kanske, men allihop? Knappast…

Så vad ska de då ha skiten till?

Well… Många har hänvisat till Orwells “1984″ och det är nog inte så långt ifrån sanningen. Man vill utöka sina kontrollmöjligheter över undersåtarna helt enkelt.

Problemet är egentligen inte det man säger sig vilja använda systemet till, utan det som det kan användas till. Man bygger upp ett övervakningssystem “för att jaga terrorister”, men tänker inte på (eller skiter i, eller håller käft om det man mycket väl vet), att systemet lika väl skulle kunna användas mot folket i allmänhet, inte bara terrorister och liknande.

Vad är så hemskt med det då? Har man inget att dölja är det väl inget att oroa sig för?

Som jag skrev på annat håll:

“Problemet är väl kanske inte så mycket de påstådda intentionerna, utan att man bygger upp ett komplett övervakningssystem som kanske kommer att användas på ett bra sätt, även i framtiden……. kanske inte.

Du har ingen aning om hur den politiska (eller för den delen militära) situationen är i Sverige om 5 eller 10 år. Du kan tro, hoppas och anta att det kommer att vara ungefär som nu… men du kan inte veta.

Du är kanske inte rädd för geväret så länge det är pappa som håller i det, men om situationen förändras? Om din mentalt instabile och extremistiske kusin får tag på det? Då önskar du nog att ni aldrig hade skaffat det där jäkla geväret…”

There you have it.

Regeringen bygger ett vapen utan att veta vem som kommer att hålla i det om 10 år.

Och jag är försenad till jobbet (praktikplatsen), så nu har jag inte tid att kämpa mot överheten längre. Och övriga folket är väl upptagna med att titta på dokusåpor och nyktra till efter midsommarfirandet. Panem et circenses.

Att “göra en Posten”…

February 7th, 2008

Så här “gör man en Posten”:

1. Identifiera de delar i verksamheten som har minst lönsamhet. (I Postens fall kassaservicen.)

2. Bryt ut dessa delar till en egen enhet. Passa gärna på att flytta runt kontoren och försämra öppettiderna också, för snabbare resultat.

3. Kör vidare tills skiten inte bär sig längre.

4. Lägg ner med hänvisning till bristande kundunderlag/lönsamhet.

Fullkomligt lysande!

Lika smart som om bensinmackar skulle sluta sälja bensin, det sägs ju inte vara någon vidare lönsamhet på den.

Till skillnad från Posten har dock mackägarna insett att utan bensinmackens bastjänster kommer folk inte heller att åka dit för att köpa de där runt-omkring-varorna som gör att macken går med vinst och överlever.

Jaha, så varför svamlar jag om detta nu då? Det är ju inga nyheter direkt…

Well, jag satt och läste platsannonser, och snubblade över följande formulering:

“Jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald är en naturlig del i Postenkoncernens verksamhet. Vi välkomnar gärna dig som liksom vi ser på olikheter som en styrka och en förutsättning för konkurrenskraft och tillväxt.

Jag förmodar att olikheter bara är något eftersträvansvärt så länge det är Politiskt Korrekt…

Dessutom stod det i lokalpressen helt nyligen, att Kassaservice lägger ner hela 13 kontor i lilla Blekinge. Jag förmodar att man helt enkelt börjar närma sig slutfasen av den sedan länge planerade (men förnekade) avvecklingen av “förlustverksamheten”.

Postjävel!

“Vi saknar kvalificerad arbetskraft!!!” Jaha… och vems fel är det?

February 4th, 2008

Ibland undrar jag lite vad företagen pysslar med.

Det är ett fasligt gnäll om att de saknar kvalificerad arbetskraft, men närapå samtliga företag vill bara anställa folk med flera års erfarenhet.

Well, here’s a hint for’ya:

Om ni inte anställer folk med “för lite erfarenhet” så kommer de aldrig att erfarenhet, vilket i sin tur innebär att det kommer att finnas färre och färre erfarna inom en viss yrkeskategori.

Med andra ord, det är ert eget jäkla fel att ni saknar den där kvalificerade arbetskraften ni så desperat suktar efter.

Skyll er själva ffs!

/Argsinta hälsningar från en långtidsarbetslös jävel. (“…men ja’ ä’ inte bitter!”)

Armageddon Open Air

September 14th, 2007

Jahapp, så har man varit på allra första Armageddon Open Air (www.armageddon-openair.se).

Man hade hägnat in ett ganska litet område. Å andra sidan kom det inga större mängder folk, så det gjorde inte så mycket. På det hela taget var det en ganska lugn tillställning, såvitt jag kunde märka. Ja, förutom på scenerna då, där var det ganska bra röj ibland. Trots de hårda orden på websidan om säkerhet och förbud på både korsen och tvärsen, var det ingen rigorös kontroll vid ingången, iallafall inte de gånger jag passerade. Det fanns två scener, en “liten” och en “stor”, varav den sistnämnda bestod av den fasta scen som är uppbyggd i Tivoliparken. På det hela taget en helt vanlig rockfestival, fast i miniatyr.

Följande band spelade:

Lilla scenen

Fleshcut, X Point Enemy, Bodycore, Kalla Kårar, My Own Grave, Twelvestep, Construcdead, Altair, Prosecutor, Insision samt Visceral Bleeding.

Samtliga dessa band är av “voff voff-typ” (Ni vet… Grrrrowl grrrrr yaaarrrrr voff voff grrrrr!!! Se “Growl Karaoke” om ni inte fattar…) vilket jag inte uppskattar så värst. Jag tror inte jag såg Kalla Kårar, dock. Man måste ju äta nån gång också, så det blev en liten vända på stan (Kristianstad) också, men jag har för mig att jag hörde lite på håll, och att det var likartat. (?)

Det ska väl nämnas att jag inte stod framme vid scenen och tokdiggade, det är som sagt inte min musikstil… utan alla ovannämnda banden beskådades på lite avstånd.

Ett av de band jag tyckte minst illa om ;) var nog My Own Grave. Trots growlandet så gick det att höra att det faktiskt fanns en text också… och musikaliskt var de tighta och spelade ganska varierad musik (för genren). Twelvestep körde ett lite eget rejs också, det var inte bara growl och bröl där, faktiskt… även om det inte direkt var någon skönsång ens emellan growl-partierna.

Något band var lite “obehagligt”, tror det var Prosecutor men ska inte svära på det. Sångaren verkade vara lite… “sajko”, typ.

Visceral Bleeding får klara minuspoäng för sin oginhet. “Skit i den där jävla powermetalen och köp vår skiva istället.” Wtf liksom… Ok, jag är lite partisk eftersom det var Nocturnal Rites han sågade, men oavsett vilket så är musik ingen utslagstävling (utom möjligen på TV). Man kan faktiskt gilla flera band samtidigt. Att vara neggo mot andra band ger bara dålig stämning. Om jag så hade gillat Visceral Bleeding så hade jag gett fan i att köpa skivan efter en sån kommentar. Vi hårdrockarjävlar brukar ju av tradition hålla ihop “som en enda stor, lycklig familj” oavsett vilka favoritartister man har (men det kanske är för mesigt för tuffa growlrockare?). Rätt sak att säga vore snarare “Rocka loss till Nocturnal Rites nu, och glöm inte köpa vår skiva i ‘merchen’ sen!”

Stora scenen

Ms Lead, Hydrogen, Katana, Sister Sin, Cloudscape, All Ends, Engel, Treat, Freedom Call, Entombed och slutligen Nocturnal Rites.

Ms Lead kände sig nog lite malplacerade bland all death/black/power som spelades under dagen, men det var ändå en skön inledning som fick en hel del folk att digga, om än på avstånd. Så tidigt på dagen var det inte många som orkade stå framme vid räcket och röja. De spelar blueshårdrock med klara drag av Thin Lizzy, vilket jag även sade till mitt sällskap… och strax därefter drog de igång en Lizzy-cover. :) Klart godkänt betyg från min sida.

Hydrogen och Katana minns jag inte så mycket av, så här några dagar senare (Torsdag i skrivande stund, rockfestivalen var i lördags). Det är inte omöjligt att de också körde voff-voff-stuket… eftersom det fanns några lite hårdare band även på stora scenen. Ah, just det… Katana spelade nog också under min “lunchrast”.

Sister Sin hade en tjej på sång, med alla de rätta rockbitch-attributen… inklusive raspig rockröst. Rätt OK, om än inte riktigt i min smak.

Cloudscape var bra, rätt och slätt. Bra, melodiös och omväxlande metal med mycket duktig sångare. Jag gillar duktiga sångare…

…Och sångerskor. All Ends rockade rejält. Det var lika skitbra som på Sweden Rock Festival, där de fick mig att stanna upp på min väg till ett helt annat band. Och som om det inte räckte med en bra sångerska, så kör de med TVÅ leadsångerskor, som båda sjunger helt suveränt. I övrigt kör de hyfsat tung metal (beror såklart på vad man jämför med… men det är då fan inte pop i alla fall). Trummisen är också ett kapitel för sig, som ger järnet från början till slut bakom ett trumset som är uppsatt ganska lågt, så man ser när han röjer loss. De övriga är kompetenta musiker även om ingen av dem sticker ut på något vis. Förmodligen med flit… det är tjejerna och i viss mån trummisen som är stjärnorna i det här bandet.

Engel var också hyfsade, dock inte helt i min smak.

Treat gjorde en mycket bra konsert. Eftersom mina hårdrockrötter är ifrån början av 80-talet i första hand, så såg jag fram emot denna konserten… och jag blev inte besviken. På den relativt korta tid de hade på sig, hann de ändå med att köra ett flertal gamla klassiker, inte minst Get you on the run.

Freedom Call gjorde också en OK spelning, men jag har aldrig varit så jätteförtjust i dem. Vet inte riktigt varför, tror det är något med sångarens röst… inte så att han sjunger dåligt, men… äsch, jag vet inte. “Det bara är så”, helt enkelt. :P

Entombed är för “arga” (voff voff!) för min smak, men det var helt klart dessa som var det riktiga headline-bandet på denna festivalen. Det var så gott som folktomt på hela övriga området, när Entombed spelade…

Allra sist spelade det bandet jag sett fram emot mest under hela dagen, mina favoriter Nocturnal Rites. Tyvärr hade arrangörerna tidsplanerat lite väl optimistiskt, banden blev mer och mer försenade ju längre dagen gick, så NR fick inte så mycket tid de egentligen skulle haft, trots att de körde en halvtimme över utsatta sluttiden. Jag gillar bandet, och jag gillar sångaren, och det var inget större fel på konserten… men de körde lite för många “sega” låtar. Såvitt jag minns var den enda lite ösigare låten de körde “New world messiah”. Lite synd, eftersom det är de snabbare låtarna jag kommit att gilla mest med NR.

På det hela taget var nog Treat min största behållning ifrån denna festivalen.

Till nästa år (om det blir något) hoppas jag att arrangörerna dels tidsplanerar lite bättre, dels bestämmer sig för vilken sorts festival de vill ha. Ska det vara en “growl-festival” eller mer blandat a la Sweden Rock?

Om det ska vara en massa growl så blir det nästan lite fel med de “vanliga” hårdrock/metal-banden… (som dock var den primära anledningen till att jag gick dit).

Om det å andra sidan ska vara en blandad festival, så får de antingen dra ner på antalet “growl-band” eller öka antalet band i övriga genrer…

Och givetvis är allt ovan mitt eget personliga tyckande, du får gilla helt andra band om du vill. ;)

World Juice Center?

September 1st, 2007

Jag gick till affären här om dagen för att, bland annat, köpa lite juice. Väl framme vid juicedisken såg jag att det bara fanns en enda kvar av “min” sort. Dessutom stod den på sned, lutad mot en kant, och såg allmänt övergiven, oönskad och yNklig ut.

Jag plockade upp den för att placera i min varukorg, när jag fick syn på datumet.

Det enda som saknades för att göra bilden komplett, var en andra juicepaket…

“One of the minor pleasures in life is to be slightly ill.” …NOT!

August 28th, 2007

Ovanstående lilla citat har, åtminstone av den ena (den “blåa”, tillika största) av de två lokala dagstidningarna, tillskrivits en herre vid namn Oscar Wilde, som tydligen ska vara känd på ett eller annat vis. Eventuellt kan han ha varit författare, kanske en massa annat också, vad vet jag? Det enda jag läst av honom är i alla fall ovanstående citat… och DU HAR SÅ JÄVLA FEL, OSCAR!

Just nu sitter jag här, “slightly ill”, och yNkar* på det sätt endast en förkyld kille kan göra. En begynnande huvudvärk, en gnutta av en gnutta ont i öronen, och så en gnutta snorande som pricken över i. Inte tillräckligt sjuk för att sjukskriva sig, inte tillräckligt frisk för att.. well… känna sig frisk.

Screw you, Oscar! (Not litterally. (Ja, han är visst även känd för att vara en sån där homosexuell gay som attraheras av sitt eget kön… “Not that there’s anything wrong with that!” (Seinfeld) …så det är väl lika bra att vara tydlig.))

*Att yNka = Ett uttryck som upstått på IRC, som har till syfte att uttrycka sin ynklighet, sitt missnöje, sitt icke-må-bra:ande (fysiskt eller emotionellt kvittar lika), på ett mer eller mindre gnälligt vis. Jämmer och elände, helt enkelt!

*yNk*

Jag fick ett ryck…

July 17th, 2007

…Och fick för mig att jag skulle fixa in en sån härninga “blågg” elle’ va’ de’ heter, på webservern. Verkar funka så här långt iallafall.

Nu återstår att se ifall  jag lyckas fylla den med något läsvärt… ;)